Västerbottens läns landsting leder arbetet med att ta fram en affärsmodell för hur det borrhålslager för geoenergi, som driftsattes på Norrlands universitetssjukhus (Nus) under 2016, kan användas ur ett systemperspektiv för universitetsstaden. I första hand kommer arbetet ske tillsammans med Akademiska hus och Umeå Energi men kan i framtiden växa till att gälla alla aktörer i universitetsstaden. Syftet är att hitta fler vinster både ekonomiskt och miljömässigt än vad som görs i dagsläget.
Landstinget har byggt borrhålslagret för att kunna minska sina egna inköp av extern värme/kyla till universitetssjukhuset. Borrhålslagret är idag en av de 30 största anläggningarna i världen av denna typ och levererar ca 7 GWh värme och 5 GWh kyla per år.
Enkelt förklarat används den energi som finns i berget till att kyla lokaler på sommaren och för att värma upp dem på vintern. Överskott av energi kan skickas tillbaks ner i lagret för att kunna användas vid ett senare tillfälle.
– Vi ska ta fram en affärsplan som visar att man genom att arbeta över gränserna kan minska koldioxidutsläppen i området utan att försämra de ekonomiska förutsättningarna. Vi vill också ligga i framkant när det gäller hur man kan samverka och inte fastna i tänket där varje företag sköter sig själv. Den här affärsmodellen ger oss förutsättningar för hur vi snabbare ska ta oss vidare i frågan, säger Kristofer Linder, energiingenjör och projektledare för Västerbottens läns landstings arbete inom Ruggedised.
